Det händer att en kulturskribent är tom på uppslag och ideer till en recension, och behöver tio-tjugo rader till för att bli klar med artikeln. Då finns två standardparagrafer som skribenten kan ta till. Alternativ ett är att berömmer man verket för dess förtjänstfulla klassperspektiv. Alternativ två är att man lyfter fram avsaknaden av klassperspektiv - ett sådant hade ju gjort verket så mycket mer intressant.
Idag är det Sverker Lenas på DN-kultur som bjäbbar. I sin recension av aktuella dokumentärer av Tom Ahland och Lena Sundström skriver han "visst förtigs viktiga perspektiv i svensk media ... SD är resultatet av en kulturellt kanaliserad frustration över växande ekonomiska klyftor, som till stor del har uppstått då kapitalägarna har exporterat jobben"
Alltså, det som saknas är applicerandet av Marxistisk samhällsteori. Vad än frågan - svaret är klyftor och klassperspektiv. Knappast klyftigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar