Sigtuna utsugare

Idag släppte jag av min 15åriga son på Arlanda, han ska på sitt livs första språkresa. Med mig hade jag mina 2 och 6-åriga döttrar. På plats avsedd för avstigning ställde jag bilen, och vi steg av, steg in, och steg tillbaka på fem minuter. Fem minuter torde vara att betrakta som normalt för avstigning med mer komplicerade sällskap.

Tråkigt nog tycker inte Sigtuna kommun likadant. När jag kom tillbaka satt en gul lapp med saftiga 900 kr i böter på min ruta. Ingen aktivitet mellan kl 06:29:30 och kl 06:33:29 står det.  Det hävdas att jag under dessa knappa fyra minuter "stannat eller parkerat fordon för annat ändamål än på- och avstigning".

Jag tycker Sigtuna kommun i detta fall bär sig väldigt snarstucket åt. Jag hoppas kommunen kan riva boten, som har ringa ekonomiskt värde för kommunen men ett potentiellt större värde i sk bad will. Varför kommunen alls vill figurera med namn på Arlandas trafikböter är inte lätt att begripa.

Serbiska valet: bättre samhällsklimat, sämre predident.

Det Serbiska valet kom att handla om den ekonomiska krisen och den galopperande korruptionen. Många menar att Tadics Demokratiska Parti vuxit fast för hårt vid makten. Kritiken är i huvudsak inte mot korruption i betydelsen stöld, men det att man kontrollerar landet genom att anställa och sparka godtyckligt i den socialistiskt väl tilltagna offentliga sektorn. Framträdande personer från civilsamhället som till exempel Vesna Pesic ställde sig bakom Nikolich kandidatur, mot Tadic.

Man menar också att Tadic satte presidentämbetets trovärdighet på spel genom att hålla presidentval samtidigt som parlamentsvalen. Presidentämbetet ska vara eleverat men Tadic valde att politisera valet av president mer än vad som är brukligt.

Det låga valdeltagandet (46 procent) är ganska normalt för Serbien. Men det förekom också kampanjer för blankröstning och mot deltagande i valet. Detta drabbade Tadic mer än Nikolic.

Valen handlade i huvudsak inte om relationen till grannarna. De handlar om den ekonomiska krisen och den omfattande korruptionen. Arbetslösheten i Serbien ligger på ca 24 procent och medellönen är ca 4500 kronor i månaden. Nikolic-kampanjen hade en del konkreta förslag. One-stop.-shops för företagare; elektronisk upphandling enligt Sydkoreansk modell och höjda skatter för "de rika". Nicolic är ingen högerman ekonomiskt sätt. Vill inte privatisera mera. Vill återförstatliga. Man har på sätt och vis fått en Sarkozy (nationalistisk och värdekonservativ) och en Hollande (populist med spenderbyxorna på) i samma person.

Unga människor väldigt engagerade i politiken på ett sätt som svenska ungdomsförbund bara kan drömma om. Tyvärr både på den fascistiska sidan, VERI, som fick 4%, men även för helmoderna LDP som fick 6%. Liberala LDP är det enda moderna partiet av europeiskt snitt som ställer sig bakom HBT-rättigheter och liknande saker som vi ser som normalt i det mesta av Europa idag. Nikolic och EU: Nikolich måste börja med att övertyga sina grannar om att han vill ta Serbien in i EU. Han måste genomföra en rad med symboliska möten och besök, som ju företrädaren Tadic faktiskt gjort. Träffa Kroater, Bosnier, Makedonier och Kosovo. Ett besök vid Srebrenica symboliskt viktigt.

Nikolic har en mörk historia: vice premiärminister under Milosevic, till den 5 oktober 2000. Nära samarbete med ultranationalisten Vojislav Seselj (som under de mörka åren lovade att sterilisera alla Albanska kvinnor med en rostig sked). Har tidigare lovat Serbien som ett ”säkert hus” för de krigsförbrytare som var efterlysta av Haagtribunalen. Deltog som frivillig i kriget i Kroatien 1991. Men enligt våra liberala vänner i Serbien ska dömas efter vad han gör, inte vad han har gjort.

Sverige/EU och Serbien. Sanktionerna under 90t uppfattas idag av många som kontraproduktiva. EU var också för sent med att ta med Serbien i Schengen. Visumtvång höll Serbiska unga borta från Europeiskt utbyte. Det är mycket lovande att börja förhandlingarna om medlemskap med kapitel 23 (rättsstat och mänskliga rättigheter) och 24 (reform av säkerhetssektorn) av de 25 kapitlen i fördraget. Dessa två ska förhandlas från början till slut innan man öppnar nya kapitel, vilket är bra. Det ska vi hålla fast vid. Europa ska vara tydligt, och ställa samma och tydliga krav på Serbien som på andra ansökande.

Sverige bör stödja de demokratiska krafterna. Där har inte minst Moderaterna och den Europeiska konservativa partifamiljen EPP en viktig roll att spela. I sammanhanget är det anmärkningsvärt att Moderaternas biståndsstiftelse stöder Voijislav Kostunicas EU- fientliga DSS parti.

Tobias Brandel, hatare på SvD kultur

Det är inte bara på nätet det finns hatare. Det är minst lika vanligt på kultursidorna. Idag berättar Tobias Brandel i artikel med "perspektiv" om hur mycket han ogillar Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt.

Brandel tycker att kulturborgarrådet "basunerar" ut sin politik med "pukor och trumpeter", med en "stab som lobbar stenhårt" mot tidningsredaktionerna.

Folkpartiet har enligt Brandel inte valts in i stadshuset, Folkpartiet har "lagt beslag" på kulturroteln.

"Madeleine Sjöstedt vill mycket", fortsätter Tobias Brandel, "frågan är bara vad hon egentligen vill. På den punkten blir ingen riktigt klok". (Kanske Brandel, som ju påstås vara nyhetsreporter på SvD kultur, alltså någon slags journalist, faktiskt skulle funna FRÅGA personen han skriver om? Men man kanske inte kan snacka med brudar?)

"Utspelen och beskeden har ryckt iväg åt alla möjliga håll" (Brandel ger inga exempel)

Hon har "en osviklig förmåga att få folk emot sig". (Hon har sannerligen fått Brandel mot sig iallafall)

Den kulturstödsreform som genomförs efter fem år på kulturroteln "kuppas" in enligt Brandel, "utan en ordentlig utredning" där "insynen har begränsats till några power-point-presentationer", med hjälp av en "handplockad" tjänsteman.

Sen blir det ännu värre, rent av misogynt: "Den impulsiva känslomänniskan Sjöstedt, känd för att bli burdus om saker inte går hennes väg, är inte bara kontroversiell ute i kulturlivet utan även internt på kulturförvaltningen, och sägs styra sina tjänstemän hårt."

Det är tydligt att Tobias Brandel inte gillar demokrati. Han beklagar att den "tidigare självständiga" kulturförvaltningen blivit "svag, utan kraft att stå emot politikernas nycker. Brandel förstår eller accepterar inte att politikerna är utsedda av folket att styra över förvaltningen. Inte tvärt om.

På det nationella planet har Sjöstedt "med näbbar och klor" motarbetet kulturministern, fortsätter Brandel sitt gubbmummel.

Hennes "starka främjande av Stadsteatern tycks ha som målsättning att konkurrera med statliga Dramaten". Ja, det ligger väl i kvinnans natur att intrigera på det där sättet, Brandel, eller så kanske stadsteatern "främjas" av att publiken gillar uppsättningarna?

Sveriges bistånd till Etiopien - ren idioti

Vad är det nu för ett konstigt land som dömer två svenska journalister till fängelse för "terrorism"?

Jo det är ett land som Sverige givit omfattande bistånd till under de senaste femtio åren. 2011 är inget undantag, Sverige satsar 236 miljoner kronor på bistånd till Etiopien under 2011. Vägledande för Sveriges biståndsinsatser är en strategi som utarbetades 2003 under ledning av den dåvarande biståndsministern Jan O Karlsson. Strategin konstaterar följande:

"Det regerande partiet EPRDF har en överväldigande majoritet av platserna i parlamentet, men dess reella stöd i samhället ifrågasätts. Oppositionspartier finns, men rapporter om trakasserier av regeringen förekommer. Trots regeringens uttalade ambitioner är brott mot de mänskliga rättigheterna vanliga. Regeringen använder rättsliga och andra metoder för att begränsa yttrandefriheten bland annat för den privata pressen.

Etiopiens regerande parti EPRDF ansluter sig till begreppet revolutionär demokrati. Detta synsätt har sin grund i kollektivt deltagande och representation baserad på samförstånd.

Demokratiseringsprocessen i Etiopien påverkas av hur de sociala och ekonomiska relationerna på olika nivåer i samhället förändras över tiden. Den etiopiska regeringen har hittills haft en i det närmaste total kontroll över landets resurser, vilket gör att frågan om fördelning av statens resurser och beslutsbefogenheter är av största vikt."

Man konstaterar alltså att man har att göra med en odemokratisk socialiststat. Politiska friheter är begränsande, de styrande visar inget engagemang för demokrati och öppenhet, och staten har i det närmaste total kontroll över landets resurser. Med regeringen för detta härke förhandlar man sedan om biståndsinsatser. Man kan inte arbeta tillsammans med regeringen för demokrati, det har den bristande intresse för. Sida har givit stöd till civilsamhällets organisationer, vilket blir svårare och svårare i takt med att regeringen förbjuder utländskt stöd. Samtidigt flödar de Svenska biståndspengarna in i den offentliga sektorn, som alltså styrs genom det ledande partiets envälde.

Regeringen Reinfeldt förlängde Jan O Karlssons Etiopienstrategi till och med 2010, en ny biståndsstrategi är i vardande.

Låt oss hoppas att regeringen avvecklar allt stöd som sker i samarbete med den Etiopiska regeringen.

Trädmordseländet i Stockholm

Lösningen på trädmordsproblemet är att ersätta mördade träd med kulisser, som får stå till ett nytt träd nått full storlek. En trevlig modell har utvecklats i Upplands Väsby.

Nationalchauvinister i MP, hade jag aldrig trott.

Sociala medier gör livet intressant. Idag inhämtade jag mycket märkliga synpunkter från till synes helt vanliga Miljöpartister. Den ene, Arne Johansson, är tydligen språkrör för MP i Västernorrland. Han motsätter sig rätten att som invandrare "välja, kräva eller önska något utöver det 'vanliga' i det land man kommer till". Jag är verkligen förvånad. Konversationen nedan är direktsaxad från facebook. Först ett tvivelaktigt debattinlägg från Veronica Ekström, sedan märkliga hejarop från Språkröret Arne Johansson.

Sverige är inte världens samvete

McDonalds och Vitryska demokrater

Jag skrev till McDonalds för att fråga om det är sant att McDonalds i Vitryssland stämmer demokratidemonstranter för förlorade intäkter. Nedan svaret:

Hej Martin!

Tack för ditt mejl. Jag ber om ursäkt att svaret dröjt lite. Men eftersom McDonald’s i olika länder är nationella företag, som drivs av lokala franchisetagare under ett och samma globala varumärke, var jag tvungen att söka lite information.

Enligt den information jag har fått finns det inga skadeståndskrav riktade mot någon person med anledning av händelserna på valdagen den 19 december 2010. Protesten som ägde rum i närheten av vår restaurang på Nezalezhnosti Avenue i Minsk ledde till att säkerhetspersonalen gjorde bedömningen att varken gäster eller medarbetare kunde känna sig helt säkra, och då tog man det säkra före det osäkra, och stängde restaurangen tidigare än planerat. Restaurangen har sedan svarat på myndigheternas frågor kring händelsen. Men det föreligger alltså inga skadeståndskrav riktat mot någon person.

Jag hoppas att det besvarar dina frågor.

Med vänlig hälsning

Frida Berg

Presschef