frihetlighet

Tobias Brandel, hatare på SvD kultur

2011-11-07T01:36:00.001-08:00

Det är inte bara på nätet det finns hatare. Det är minst lika vanligt på kultursidorna. Idag berättar Tobias Brandel i artikel med "perspektiv" om hur mycket han ogillar Stockholms kulturborgarråd Madeleine Sjöstedt.

Brandel tycker att kulturborgarrådet "basunerar" ut sin politik med "pukor och trumpeter", med en "stab som lobbar stenhårt" mot tidningsredaktionerna.

Folkpartiet har enligt Brandel inte valts in i stadshuset, Folkpartiet har "lagt beslag" på kulturroteln.

"Madeleine Sjöstedt vill mycket", fortsätter Tobias Brandel, "frågan är bara vad hon egentligen vill. På den punkten blir ingen riktigt klok". (Kanske Brandel, som ju påstås vara nyhetsreporter på SvD kultur, alltså någon slags journalist, faktiskt skulle funna FRÅGA personen han skriver om? Men man kanske inte kan snacka med brudar?)

"Utspelen och beskeden har ryckt iväg åt alla möjliga håll" (Brandel ger inga exempel)

Hon har "en osviklig förmåga att få folk emot sig". (Hon har sannerligen fått Brandel mot sig iallafall)

Den kulturstödsreform som genomförs efter fem år på kulturroteln "kuppas" in enligt Brandel, "utan en ordentlig utredning" där "insynen har begränsats till några power-point-presentationer", med hjälp av en "handplockad" tjänsteman.

Sen blir det ännu värre, rent av misogynt: "Den impulsiva känslomänniskan Sjöstedt, känd för att bli burdus om saker inte går hennes väg, är inte bara kontroversiell ute i kulturlivet utan även internt på kulturförvaltningen, och sägs styra sina tjänstemän hårt."

Det är tydligt att Tobias Brandel inte gillar demokrati. Han beklagar att den "tidigare självständiga" kulturförvaltningen blivit "svag, utan kraft att stå emot politikernas nycker. Brandel förstår eller accepterar inte att politikerna är utsedda av folket att styra över förvaltningen. Inte tvärt om.

På det nationella planet har Sjöstedt "med näbbar och klor" motarbetet kulturministern, fortsätter Brandel sitt gubbmummel.

Hennes "starka främjande av Stadsteatern tycks ha som målsättning att konkurrera med statliga Dramaten". Ja, det ligger väl i kvinnans natur att intrigera på det där sättet, Brandel, eller så kanske stadsteatern "främjas" av att publiken gillar uppsättningarna?

Sveriges bistånd till Etiopien - ren idioti

2011-09-09T05:22:00.000-07:00

Vad är det nu för ett konstigt land som dömer två svenska journalister till fängelse för "terrorism"?

Jo det är ett land som Sverige givit omfattande bistånd till under de senaste femtio åren. 2011 är inget undantag, Sverige satsar 236 miljoner kronor på bistånd till Etiopien under 2011. Vägledande för Sveriges biståndsinsatser är en strategi som utarbetades 2003 under ledning av den dåvarande biståndsministern Jan O Karlsson. Strategin konstaterar följande:

"Det regerande partiet EPRDF har en överväldigande majoritet av platserna i parlamentet, men dess reella stöd i samhället ifrågasätts. Oppositionspartier finns, men rapporter om trakasserier av regeringen förekommer. Trots regeringens uttalade ambitioner är brott mot de mänskliga rättigheterna vanliga. Regeringen använder rättsliga och andra metoder för att begränsa yttrandefriheten bland annat för den privata pressen.

Etiopiens regerande parti EPRDF ansluter sig till begreppet revolutionär demokrati. Detta synsätt har sin grund i kollektivt deltagande och representation baserad på samförstånd.

Demokratiseringsprocessen i Etiopien påverkas av hur de sociala och ekonomiska relationerna på olika nivåer i samhället förändras över tiden. Den etiopiska regeringen har hittills haft en i det närmaste total kontroll över landets resurser, vilket gör att frågan om fördelning av statens resurser och beslutsbefogenheter är av största vikt."

Man konstaterar alltså att man har att göra med en odemokratisk socialiststat. Politiska friheter är begränsande, de styrande visar inget engagemang för demokrati och öppenhet, och staten har i det närmaste total kontroll över landets resurser. Med regeringen för detta härke förhandlar man sedan om biståndsinsatser. Man kan inte arbeta tillsammans med regeringen för demokrati, det har den bristande intresse för. Sida har givit stöd till civilsamhällets organisationer, vilket blir svårare och svårare i takt med att regeringen förbjuder utländskt stöd. Samtidigt flödar de Svenska biståndspengarna in i den offentliga sektorn, som alltså styrs genom det ledande partiets envälde.

Regeringen Reinfeldt förlängde Jan O Karlssons Etiopienstrategi till och med 2010, en ny biståndsstrategi är i vardande.

Låt oss hoppas att regeringen avvecklar allt stöd som sker i samarbete med den Etiopiska regeringen.

Trädmordseländet i Stockholm

2011-09-01T06:15:00.000-07:00

Lösningen på trädmordsproblemet är att ersätta mördade träd med kulisser, som får stå till ett nytt träd nått full storlek. En trevlig modell har utvecklats i Upplands Väsby.

Nationalchauvinister i MP, hade jag aldrig trott.

2011-07-13T08:30:00.000-07:00

Sociala medier gör livet intressant. Idag inhämtade jag mycket märkliga synpunkter från till synes helt vanliga Miljöpartister. Den ene, Arne Johansson, är tydligen språkrör för MP i Västernorrland. Han motsätter sig rätten att som invandrare "välja, kräva eller önska något utöver det 'vanliga' i det land man kommer till". Jag är verkligen förvånad. Konversationen nedan är direktsaxad från facebook. Först ett tvivelaktigt debattinlägg från Veronica Ekström, sedan märkliga hejarop från Språkröret Arne Johansson.

Sverige är inte världens samvete

by Veronica Ekström on Tuesday, July 12, 2011 at 4:33pm

Det finns en svensk kultur och den måste invandrare ta till sig när de kommer till Sverige och det har inte bara med lagar att göra utan det är sättet att leva. De normer och värderingar som råder här. För att integreras måste man ha något att integreras i och det finns ganska klara normer och värderingar i Sverige även osynliga. Det betyder inte att invandrare skall bryta med deras egen kultur om den inte är rent olaglig men att i Sverige finns det en svensk kultur den går inte att ignorera. Om du kommer till ett annat land och vill bygga dig en framtid där då måste du se till att ta reda på och anpassa efter hur normer och värderingar ser ut i det landet annars kommer du aldrig att nå framgång. Det är också individens ansvar att se till att leva och bete sig utefter samhällets lagar och värderingar som råder. Sverige är inte världens samvete och kan aldrig vara det.

· · Share

Arne Johansson likes this.
- Martin Angeby Att man ska lyda lagar är självklart. Men vilka andra normer är det som du vill att just de invandrade ska hålla sig till? Vilka "rådande värderingar" utöver de som står i lagen, vill du att invandrade ska drillas särskilt i?
  22 hours ago ·
- Arne Johansson Det är jättebra skrivet, blir väl hängd av mina partivänner när jag säger att "man får ta seden dit man kommer" jag tror inte att vi får välja, kräva eller ens önska oss något utöver det som är "det vanliga" i det land man flyttar till, jag SKA bygga en kyrka i Iran, ELLER HUR!
  20 minutes ago ·

McDonalds och Vitryska demokrater

2011-05-20T07:52:00.000-07:00

Jag skrev till McDonalds för att fråga om det är sant att McDonalds i Vitryssland stämmer demokratidemonstranter för förlorade intäkter. Nedan svaret:

Hej Martin!

Tack för ditt mejl. Jag ber om ursäkt att svaret dröjt lite. Men eftersom McDonald’s i olika länder är nationella företag, som drivs av lokala franchisetagare under ett och samma globala varumärke, var jag tvungen att söka lite information.

Enligt den information jag har fått finns det inga skadeståndskrav riktade mot någon person med anledning av händelserna på valdagen den 19 december 2010. Protesten som ägde rum i närheten av vår restaurang på Nezalezhnosti Avenue i Minsk ledde till att säkerhetspersonalen gjorde bedömningen att varken gäster eller medarbetare kunde känna sig helt säkra, och då tog man det säkra före det osäkra, och stängde restaurangen tidigare än planerat. Restaurangen har sedan svarat på myndigheternas frågor kring händelsen. Men det föreligger alltså inga skadeståndskrav riktat mot någon person.

Jag hoppas att det besvarar dina frågor.

Med vänlig hälsning

Frida Berg

Presschef

Ny diplomati - så funkar det

2011-04-05T13:01:00.000-07:00

I egenskap av senior statesman, fritt översatt viseman, skriver före detta utrikesministern Jan Eliasson i DN kultur om Sveriges och EU:s passivitet angående utvecklingen i Libyen. (DN/Kultur:”Var står Europas ledare under Libyens kamp”,Ti 1. mars 2011 av Jan Eliasson)

Detta inlägg formulerade jag som en replik på artikeln. Tyvärr blev repliken inte publicerad så jag lägger upp den här på bloggen istället.

Sverige och EU har under Libyenkrisen inte stått upp för sina värderingar, hävdar Eliasson, som om han själv genomdrivit stora stödinsatser för Libyens demokrater under sin tid som högsta chef för Sveriges utrikesdepartement. Jan Eliasson är en produkt av förra seklets tänkande där en makthavare är synonym med folket oavsett om han är demokrat eller ej. Jan Eliasson har suttit i FN:s generalförsamling och förhandlat har hans motparter inte varit Libyens folk, Egyptens folk eller Tunisiens folk. Han har förhandlat med brottssyndikat som håller befolkningar som gisslan. All diktatur bygger på brott mot de mänskliga rättigheterna. Brotten är systematiska och vi kan därför tala om organiserad brottslighet.

”Ingen diktator kan gömma sig bakom desinformation längre” skriver Eliasson. För diplomater gäller detsamma. Slipade killar i slips som dricker turkiskt kaffe med diktaturens hantlangare och sedan skriver insiderrapporter hem till arvfurstens palats som inleds ”Broder…” är inte längre ett riktigt sätt att förnimma och förändra verkligheten. I vår globala, resande och bloggpostande värld kan vi hålla varm vänskap mellan folken jämte kall kommunikation med regimerna.

Vi behöver en omformulering av det diplomatiska uppdraget. I framtidens diplomati kommer det inte vara en enskild Svensk eller Europeisk linje som gäller. Det är inte meningsfullt att analysera vad utrikesministern säger mellan två flygresor. Vad som är meningsfullt är hur Sveriges samlade resurser används för att främja en demokratisk värld.

Sanningen är att alliansregeringen har tagit ett stort steg framåt när det gäller att stödja demokrati i skurkontrollerade länder. ”Frihet från förtryck” är en viktig avsiktsförklaring från den svenska regeringen som togs av riksdagen 2008. Målet är tydligt - att demokrater ska styra – och metoderna skiljer sig avsevärt från Jan Eliassons diplomatiska verktygslåda. Numera går inte demokratibiståndet till diktatorns egen förvaltning utan istället till de krafter som vill ta diktatorns makt ifrån honom. Underjordiska politiska rörelser, journalister, bloggare och människorättsaktivister får idag huvuddelen av demokratibiståndet i de länder där regimen är motsträvig.

Insikten om att regimbyte är ett nödvändigt steg på vägen till demokrati gäller inte bara biståndet. Sverige och EU har till exempel en mycket tydlig linje vad gäller Kuba. Varje representant för ett EU-land som besöker Kuba ska träffa både regimen och oppositionen. Regimen, för att den de facto besitter makten, och oppositionen för att den bättre representerar det Kubanska folkets aspirationer.

Ska svenska regeringar kritiseras för sitt agerande gentemot Nordafrika ska det inte handla om verbala reaktioner i kristider. Kritiken ska snarare vara att man inte engagerat sig på djupet med stöd till Libyens demokrater och utbyte med våra demokratiska medmänniskor.

Vatten bättre i karaff än i konvention

2011-03-31T07:14:00.000-07:00

Anders Berntell mfl menar (SvD brännpunkt 16 mars 2011) att Sveriges rykte bland människorättsaktivister riskerar att befläckas för att regeringen inte vill göra tillgång till rent vatten till ännu en mänsklig rättighet.

Rent vatten är livsviktigt för en människa. Det finns ingen som förespråkar dålig hygien, smutsigt dricksvatten och spridande av sjukdomar. Däremot bör vi fråga oss vilka medel som står till buds för bättring. Ska vi förbjuda svininfluensa, eller ska vi vaccinera mot den? Ska vi förbjuda HIV, eller ska vi anslå medel till forskningen? Ska vi utveckla samhällen som kan ta hand om sin vattenförsörjning eller ska vi skriva under dokument tillsammans med regimer som är hårdnackade motståndare till de mänskliga rättigheter som redan finns?

Artikelförfattarna menar att utnämning av något gott till en mänsklig rättighet är en effektiv form av befrämjande. Man påpekar att Sydafrika gjort investeringar i VA sektorn efter att rättigheten skrivits in i konstitutionen. Det måste i sammanhanget påpekas att en stor mängd länder har gjort motsvarande eller större investeringar i VA-sektorn utan att rent vatten skrivits in i konstitutionen.

Det är FN:s råd för mänskliga rättigheter i Geneve som ska avgöra frågan om rätt till rent vatten. Detta råd har sedan sin tillkomst åstadkommit väldigt lite för de mänskliga rättigheter som redan finns befästa i internationella konventioner. Beklämmande nog har Gadaffi-regimen nyligen varit ordförande i detta råd. Från diktaturernas sida vill man gärna späda ut innehållet i kärnan av de mänskliga rättigheterna. Jan Eliasson (som en av vattenvännerna) hittar säkert tillskyndare för vattenresolutionen inom rådet som han själv varit en drivande kraft i att skapa.

Vad som är fundamentalt är att människor har rätten att själva kräva rent vatten. Fundamentala mänskiga rättigheter - rätten att yttra sig, organisera sig och arbeta politiskt - finns redan. I konventionerna, ska tilläggas, ty för väldigt många är det mest fundamentala fortfarande en dröm.

Jimmie i förorten

2011-03-17T00:55:00.000-07:00

Jimmie Åkesson sätter sig emot regeringens initiativ till ekonomiska nystartzoner i eftersatta områden (brännpunkt 11/3 2011). Åkesson menar ”först och främst” att insatser i utsatta områden är diskriminerande mot ”infödda svenskar” då dessa är underrepresenterade. Resonemanget är mycket långsökt. Den självutnämnde diskrimineringsmotståndaren Åkesson bör i konsekvensens också vara emot alla regionalpolitiska insatser i landsändar där ”infödda svenskar” är överrepresenterade. För Åkessons är storstadsproblemens slutgiltiga lösning att strypa invandringen.

Problemen i utsatta områden handlar inte i första hand om invandring utan om marknadsekonomins självsorterande mekanismer, där de som har svagast inkomster hamnar i de områden som allmänt betraktas som minst attraktiva. Liksom samhället behöver göra insatser för individer som inte klarar sin egen försörjning och utveckling, så måste samhället självklart

Miljonprogramområdena har ända sedan de byggdes varit föremål för särskilda nationella och lokala insatser, bodelegationen, ytterstadssatsning, storstadssatsning osv., detta oavsett om det bott invandrare i områdena eller ej. Åkesson kan till exempel bänka sig framför Tom Ahlands dokumentär ”Vi som överlevde Rågsved” där 70talets utsatthet skildras. De drabbade är vita så Åkesson kanske kan relatera till dem.

Miljonprogramområdena har förvisso en mångfald av människor men ett mycket torftigt lokalt näringsliv, där behovet av lokaler och affärsstråk glömdes bort av den allvetande planeraren.

Jimmie Åkesson vänder menar att nystartszoner misslyckats i Frankrike – problemen är så stora att inget hjälper. Det är en märklig attityd att man helt enkelt struntar i de svåra problemen. Ska vi också svika svårt funktionshindrade och obotligt sjuka?

Nej, självklart ska vi satsa på utveckling, både i Sveriges avfolkningsbygder och i storstädernas utsatta områden. Infrastruktur, ombyggnationer och nyföretagande är vägen upp. Ekonomiska frizoner skapar förutsättningar.

Juholt ljuger om mustaschgänget #mustaschgate

2011-03-11T03:38:00.000-08:00

En första smaskig skandal runt den nya s-ledaren är under uppsegling. Håkan Juholt säger vid sin första presskonferens som rörelsens stora ledare att "det var ett tag bara jag, Loket Olsson och Saddam Hussein som har mustasch; nu är det bara Loket och jag kvar."

Det finns fler som har mustasch, både utanför och inom världspolitiken. Se ett axplock av exempel här:

Juholt

Leif "Loket" Olsson

Saddam Hussein

Turkiske presidenten Erdogan

Yemens president Ali Saleh

Kubas diktator Raul Castro

Tokig fan med tok-mustasch: Robert Mugabe

Ännu en diktator med tuff min och fjantmustasch, Vitrysslands Lukasheka

Spanske filmregissören Pedro Almodovar hävdar att det bara är fascister och bögar som bär mustasch. Ligger det någon sanning i detta?

Fascisterna:

Augusto Pinochet

Förre spanske premiärministern, högermannen Jose-Maria Aznar

Argentinas Videla som kastade kommunister till hajarna

Och så bögarna:

Freddie Mercury

Tom of Finland

I underhållingsbranshen är det, som bland maktpolitiker, vanligt med mustasch, kolla till exempel:

Hädangångne Eddie Meduza

Borat, som satte Kazakstan på världskartan

Världens snyggaste mustasch, Eddie Murphy

...i tävlan med Tom Selleck

Urban Ahlin kumpan med (s)kurkarna

2011-02-17T14:04:00.000-08:00

Urban Ahlin presenterade igår (16/2) Socialdemokraternas utrikespolitik, eller åtminstone valda delar av den. Bilden av Socialdemokraternas förhållande till makt och demokrati är mer komplex än vad som bokförs i Ahlins deklaration.

Under demokratiseringens stora år 1989 valdes Willy Brant valdes till ordförande för socialistinternationalen (SI) under en ståtlig kongress i Stockholm. Tal hölls till Palmes minne och Birgitta Dahl, Anita Gradin och Ingvar Carlsson talade vackert om mänskliga rättigheter. Willy Brant lovordade organisationens förmåga att rekrytera ”demokratiska socialister”. Bland de som valdes in i SI under kongressen var Hosni Mubaraks parti, det nya demokratiska partiet.

Vid det laget hade Mubarak styrt Egypten med permanent undantagstillstånd sedan han greppade makten vid företrädarens frånfälle 1982. Denna demokratiska socialist stannade vid makten tills för ett par dagar sedan. Hans party är formellt fortfarande medlemmar av Socialistinternationalen. Förvisso har SI:s Generalsekreterare Luis Ayala (också han utsedd vid kongressen 1989) skrivit brev till Mubaraks och Tunisiske ex-presidenten Ben Alis partier och meddelat att de inte längre är önskvärda, men enligt SI:s egna stadgar krävs kongressbeslut med tvåtredjedelsmajoritet.
Det är tveksamt om världens ”demokratiska” socialister finner anledning att skiljas från de Egyptiska och Tunisiska maktpartierna. Bland andra SI medlemmar finns till exempel Angolas MPLA som har suttit vid makten sedan 1975, man har gjort omfattande experiment med socialism, men färre med demokrati. Landet betraktas som ”icke fritt” i den respekterade människorättsorganisationen Freedom Houses index. Sydafrikas ANC är ett annat parti i socialistinternationalen som inte vill låna ifrån sig makten, och visar detta bland annat genom att 2010 introducera lagar som allvarligt begränsar pressfriheten. I Nicaragua håller SI medlemman och abortmotståndaren Daniel Ortega på att fippla med konstitutionen för att likt Hugo Chavez i Venezuela säkra ett beständigt maktinnehav.

Det mest aktuella och sorgliga fallet av socialistinternationalens undfallenhet är Elfenbenskustens Laurent Gbabgos försök att klamra sig kvar vid makten. Gbabgos parti Ivorianska folkfronten är full medlem i Socialistinternationalen. Gbabgo sitter och kurar i presidentpalatset trots att valet 2010 tydligt gav segern åt oppositionens kandidat Alassane Ouattara. När Mugabe vägrar lämna makten i Zimbabwe ger Socialistinternationalen allvarliga reprimander till förmån för den egna medlemmen, MDC:s Tsvangarai. När Gbabgo klamrar sig kvar gratulerar man honom till hans omistliga bidrag för demokrati och försoning, somtidigt som man påpekar att han bör lämna presidentpalatset. Att han också skulle behöva lämna socialistinternationalen för sitt beteende är det inte tal om.

Naturligtvis är det inte bara Socialistinternationalen som har medlemmar på dekis. Kristdemokrater och moderater hamnar internationellt ofta i sammanhang med homofobiska och reaktionära partier, Sverigedemokraterna med ännu mer uttalade fascister och rashetsare och Vänsterpartiet gör sin tradition trogen reklam för Diktatorn Chavez på egna hemsidan. Till och med den liberala internationalen (LI) har haft sina utmaningar. Senegal styrs av LI-medlemmen Abdoulaye Wade som inte är helt modern i livsstilsfrågor. Under den politiska krisen i Honduras var både den konstitutionellt fuskande presidenten Zelaya och hans politiska nemesis Micheletti anknutna till de internationella liberala nätverken. Efter att fri val hölls styrs nu landet av en konservativ president.

Men det är tragiskt att framförallt socialistinternationalen, där socialdemokratiska arbetarpartiet är en tongivande medlem, inte fungerar som en demokratiserande kraft i världen. I Sveriges stöd till demokratisering i andra länder betonas mer och mer behovet av hängivna demokrater som ska styra samhällets institutioner. Välfungerande institutioner är inte nog om de vilar i en diktators händer. Med betoning på det demokratiska har socialdemokraterna en viktig roll att spela i många länder, däribland Egypten, Tunisien, Angola och Elfenbenskusten.

De svenska socialdemokraterna skulle också behövas i debatten om den Kubanska diktaturen, Venezuelas regression och Bolivias tilltagande ofrihet.

Vi som tror på frihet hoppas att socialdemokraternas nystart innebär mer demokrati än socialism. I världen, liksom i Sverige, är det friheten och inte makten som ska vårdas högst.

(denna text även publicerad på politikerbloggen)

Var hoppfull om demokrati i Nordafrika

2011-02-10T00:50:00.001-08:00

Idag skriver jag på Newsmill om varför vi inte ska vara pessimistiska om demokrati i Egypten.

Egypten och Mellanöstern påverkas av väst. De mest grundläggande demokratiska reformerna kan komma på plats utan långbänk. Sverige och Europa kan påverka utvecklingen genom ett tydligt stöd till reformkrafterna.

Ohly och talibanerna

2010-11-01T07:14:00.000-07:00

Idag glädjer jag mig åt att regeringen plus S och MP har gjort en överenskommelse om Afghanistan. Jag noterar också med tillfredsställelse att stackars Lars Ohly blivit avhängd en gång för alla.

Uppdrag gransking om Hjulstaskolan

2010-09-16T06:50:00.000-07:00

Ofta får jag höra i politiska debatter runt Järvafältet att alliansen skulle ha minskat anslagen till skolan. Detta är helt felaktigt. I gårdagens uppdrag granskning fördes det också fram siffror som inte stämmer. Uppdrag granskning uppger att Hjulstaskolans resurser har minskat.

Hjulstaskolan har minskat från 372 elever till 316 elever sedan 2006. Det är alltså 15 % färre elever. Samtidigt har lärartätheten ökat från 11,2 per 100 elever till 11,9.

Hjulstaskolans rektor hävdar i uppdrag granskning att hennes resurser minskat med 2.5 miljoner. Då räknar hon med all säkerhet inte perioden 2006-2010, och det är den Folkpartiet står till svars för.

Gå gärna in på siris.skolverket.se och kolla själv. Skolpengen över mandatperioden har ökat med 13-15 %. Och tack vare centraliseringen av skolan går ytterligare 10% av budgeten till undervisning, istället för administration. Det socio-ekonomiska tilläggsbeloppet beror på elevsammansättningen.

Skolborgarrådet Lotta Edholm reder idag ut begreppen på den egna bloggen.

Trivsel i Tensta

2010-09-14T06:53:00.000-07:00

Idag hade jag det riktigt roligt. Jag var och presenterade Folkpartiets politik för SFI-eleverna på västerorts vuxengymnasium. Det var härligt att få berätta om Folkpatrtiets och alliansens politik för en grupp som inte har några förutfattade meningar. Folkpartiets politik, men mer kvar i plånboken, en kunskapsskola och omsorg om de äldre tilltalade åhörarna.

Det var också otroligt lärorikt att lyssna på SFI elevernas frågor. Mycket rör den egna situationen. Till exempel är det så att om man är outbildat får man läsa SFI till nivå C. Sedan måste man stå till arbetsmarknadens förfogande på heltid. För att bli accepterad på en yrkesutbildning behöver man nå nivå D. Denna ordning är inte till hjälp för människor som vill utbilda sig och satsa på sin framtid. Jag ska undersöka närmare varför det fungerar så här.

Jag hörde en del klagomål om jobbtorgen, många tycker att verksamheten är för torftig. Däremot var det ingen som ifrågasatte att målet är att människor ska komma i arbeta och försörja sig själva så snart som möjligt. ingen vill egentligen stå med mössan i hand och be Carin Jämtin om pengar, när man är fullt kapabel att tjäna egna.

Ett specifikt klagomål om jobbtorgen som jag vill titta närmare på är att de inte gör ens ett kort uppehåll på sommaren. Självklart ska arbetslinjen gälla, och det är viktigt att människor kommer i arbete. Men många som går på jobbtorgen har barn och det är sorgligt att barnen inte kan få någon semester alls tillsammans med sina föräldrar. Man kanske skulle vilja hälsa på släkt i en annan stad i Sverige en vecka, eller hyra en stuga vid en strand. Jobbtorgen går ut på att söka arbete. I andra halvan av juli är det knappast någon arbetsgivare som har semester. Det vore både rationellt och mänskligt att stänga jobbtorgen under en kortare tid på sommaren.

Alliansens integrationsagenda

2010-08-30T23:55:00.000-07:00

Miljonprogrammets förorter är ett monument över socialismens tillkortakommanden. Man vill så väl och det blir så fel. Miljonprogrammets progressiva planerare brast i den viktigaste insikten; att en stad i förstone är en mötes- och handelsplats.

Alliansens program för "utsatta" förorter innehåller en viktig satsning på det som fattas, nämligen ett levande näringsliv. Man vill ge vissa områden status som "ekonomiska frizoner" för att ge det lokala näringslivet och därmed den lokala arbetsmarknaden en boost.

Ett par utländska KTH-studenter gjorde i våras en analys av stadsdelarna runt Järvafältet och föreslog i huvudsak satsningar på lokalt näringsliv, bland annat småindustrier, lokaler för småskaliga byggföretag osv. En sådan utveckling kommer främjas av att man ger vissa områden speciell status som utvecklingsområden, med speciella skattesatser. Modellen har provats med framgång i USA, England och Frankrike. När Starbucks flyttar in, jag då vet man att stadsdelen är på gång.

Ännu mer kritik av kulturkritik

2010-08-26T01:49:00.000-07:00

DN kultur mfl jiddrar med det dynamiska kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt om den så kallade kulturbonusen.

Kulturbonus är ett instrument för Stockholms stads kulturförvaltning att ge stöd till den kvalitetskultur som bäst lyckats nå ut till publiken. All kultur som får stöd kvalitetsbedöms, så det är alltså inte fråga om att någon populistisk skräpkultur kommer i fråga för stöd.

Det finns kvalitetskultur med liten publik och det finns kvalitetskultur med stor publik.

Det finns kultur med dålig kvalitet som har stor publik och kultur med dålig kvalitet med liten publik.

Det finns inget tydligt samband mellan kvalitet och publiksiffror. Att en teater har få besökare betyder INTE att teaterns föreställningar därför är bra.

Varför kulturskribenter hatar kulturbonusen har jag svårt att förstå. Det finns helt ingen bäring för att staden skulle ha minskat på kvalitetskraven för sina stöd. Är det helt enkelt så att Thente y su gente inte vill dela med sig av kulturen till en bredare publik? Vill de inte se vanligt folk, latteliberaler, stekare och knegare inne på sina egna revir?

Dessutom har Thente och gänget på DN kultur naturligtvis inte en siffra rätt. Läs på Maddeleines egen blogg om hur det ligger till. Även Rasmus har något att säga i frågan.

Vik hädan slemma xenofober

2010-08-24T06:19:00.000-07:00

Folkpartiet i Malmö har den goda smaken att sparka ut Bjarne Kragh, som istället går med i Sverigedemokraterna, erfar Dagens Nyheter. Detta bland annat efter att Kragh krävt att SD ska släppas in i alliansgemenskapen.

"Jag känner inte igen folkpartiet längre" säger Kragh till DN. Gott så.

Den som tror att Fp är ett parti som vill jävlas med invandrare tror helt fel. Folkpartiet står alltjämt för en generös flyktingpolitik och en arbetskraftsinvandring som ökar väsentligt. Under mandat perioden har vi genomfört ett par viktiga reformer, till exempel att flytta ansvaret för flyktingar från socialtjänst till arbetsförmedlingen.

Men visst finns det Folkpartister som ibland hamnar fel. Övergångsregler gällande inflyttning från nya EU-medlemsländer var ett stort misstag av förre Fp ledaren Lars Lejonborg.

Integrationsminister Nyamko Sabuni har ibland gjort personliga reflektioner om vissa reformer på integrationsområdet som inte varit helt lyckade ur ett liberalt perspektiv. Det är viktigt att betona att hon är samvetsgrann i sitt ministerjobb, där framför hon inte något annat än partiets linje. Och partiets linje är solklar: en liberal värld värnar rörelsefrihet!

Läs även Peter Kjällkvists reflektioner om Sverigedemokraterna.

Skolan mitt i livet

2010-08-23T07:46:00.000-07:00

På Seved Monkes blogg gästbloggar gymnasieläraren Kristina Lindsjö om Folkpartiets skolpolitik. Hon, som många andra, är positivt inställd till Folkpartiets skolpolitik. Hon beskriver bland annat idén om att kalla föräldrarna till klassrummet som något högst rimligt.

Jag träffar dagligen människor som tycker Björkis gör helt rätt i skolfrågorna, och opinionsundersökningar bekräftar att Folkpartiets skolsyn delas av väljarna.

Visst finns det kritiker. Men många av dessa kritiker vänder sig mot det som de uppfattar som en dold agenda, inte mot förslagen i sig själva. Det är svårt att framställa Fp:s förslag som orimliga, att man ska stänga av mobilen, att föräldrarna ska få tydlig information om hur det går för barnen i skolan och så vidare. Därför vinner också Björklund varenda skoldebatt han deltar i.

Någon dold agenda finns inte. Folkpartiet är lärarnas och liberalernas parti sedan hundra år, bildning, förkovran och vetenskap har alltid stått högt i kurs för oss framtidsoptimister. Inom partiet är skolintresset grundmurat. I folkpartiet vet vi helt enkelt vad vi snackar om när vi snackar om skolan.

Mer kritik av kulturkritik

2010-08-18T00:16:00.000-07:00

Det händer att en kulturskribent är tom på uppslag och ideer till en recension, och behöver tio-tjugo rader till för att bli klar med artikeln. Då finns två standardparagrafer som skribenten kan ta till. Alternativ ett är att berömmer man verket för dess förtjänstfulla klassperspektiv. Alternativ två är att man lyfter fram avsaknaden av klassperspektiv - ett sådant hade ju gjort verket så mycket mer intressant.

Idag är det Sverker Lenas på DN-kultur som bjäbbar. I sin recension av aktuella dokumentärer av Tom Ahland och Lena Sundström skriver han "visst förtigs viktiga perspektiv i svensk media ... SD är resultatet av en kulturellt kanaliserad frustration över växande ekonomiska klyftor, som till stor del har uppstått då kapitalägarna har exporterat jobben"

Alltså, det som saknas är applicerandet av Marxistisk samhällsteori. Vad än frågan - svaret är klyftor och klassperspektiv. Knappast klyftigt.

Kritik av kulturkritik

2010-08-17T00:35:00.001-07:00

Blir inte så kallade kulturskibenter, som DN:s Malin Ullgren, någonsin trötta på sig själva? Idag recenseras Barbara Ehrenreichs bok "Gilla läget" som är en uppgörelse med positivt tänkade. Ehrenreich är en komersiellt mycket framgångsrik amerikansk ikon inom området "samhällskritik" som är en eufemism för vänsterpladder. I samma liga spelar till exempel Naomi Klein som med boken Chockdoktrinen varnar för hur den onda högern, anförd av den sinistra dvärgen Milton Friedman, använder sig av katastrofer för att få sin agenda genomförd.

"Det som är Ehrenreichs vassaste punkt i boken" skriver malin Ullgren "är hur positivitetskraven på ett väldigt konkret sätt används för att döva människors rättmätiga ilska över ett ovanligt orörligt klassamhälle som det amerikanska och över en finansmakt som faktiskt inte kan hantera pengar".

Detta är ren konspirationsteori, någon ond kraft (en elak dvärg i en republikans think tank någonstans?) har makt att använda "positivitetskraven på ett väldigt konkret sätt".

Dessutom är det fel, det amerikanska samhället har historiskt skapat ett enormt välstånd och frihet för sina medborgare. Hur finansmakten kom in i Ullgrens jeremiad kan jag inte ens begripa.

I kulturkritiken talas ofta om dagens orimliga eller ohållbara samhälssystem. Ullgeren uppskattar att "Ehrenreichs form av bevisföring ... kräver förmågan att identifiera en vanlig dag i världen som helt orimlig". I den bästa av världar, till exempel i Utopia eller i det socialistiska samhället, är de vanliga dagarna säkert rimliga enligt Ullgrens mått. För oss som lever i verkligheten handlar det inte om rimligt eller orimligt, utan om hur vi konkret kan påverka samhället i positiv riktning.

Vårdval - en vinnare

2010-07-01T03:06:00.000-07:00

Landstingsrådet Birgitta Rydberg bloggar idag om vilken formidabel succé vårdvalet blivit.

Det kan jag skriva under på från egen erfarenhet hemma i Kista. Sedan vårdvalet har vi fått:

1. en ny mödravårdscentral driven av mycket kompetenta Mamma Mia.

2. en fantastisk vårdcentral mitt i Tensta med generösa öppettider, driven av vårdentrepenören Lokman Atroshi som med två tomma händer som utgångspunkt byggt en kedja av 13 vårdcentraler i Mellansverige.

3. en närakut i Rinkeby, driven av Aleris. Tidigare fick alla 65000 invånare runt Järvafältet nästla sig in i Spånga vid sjukdom på obekväm arbetstid.

Röda och gröna socialister hade aldrig tillåtit dessa etableringar, som skapat högre tillgänglighet och bättre kvalité i vården. De röda och gröna varnade att det minsann inte skulle bli mer vård för "de utsatta". De röda och gröna hade fel.

Hellre förbifart än förtryck!

2010-05-26T13:07:00.000-07:00

Miljöpartiet börjar mer och mer likna ett renodlat kommunistparti. Man ställer sig bakom en utrikespolitik som är så barnsligt anti-amerikansk att man undrar om ynglingen Fridolin redan tagit över rodret. Vänsterpartiet kommunisterna har aldrig hymlat med att individen ska kväsas för att tillfredsställa de ideologiska målen, och att kommunistpartiets egna företrädare ska bestämma människors behov och önskningar.

Men nu utformar Miljöpartiet sina alternativ till förbifart Stockholm i samma kommunistiska anda. Man vill bota trafikinfarkten på Essingeleden genom att stänga av sig ännu fler körfält ("så folk lär sig"). Man har ingen högre gräns för hur höga trängselskatterna ska vara. Man vill ta ut en kommunal avgift på privata parkeringar. Smaka på den. Du äger en parkeringsplats, och så ska du inte själv kunna sätta parkeringsavgiften.

Dessutom är den socialistiska trafikpolitiken kontraproduktiv. De rödgröna socialisterna vill att resande från Skärholmen till Kista ska åka via Enköping, vilket naturligtvis leder till högre utsläpp och stora tidsförluster för många människor som redan har ont om tid. Man tycker dessutom köer är bra, eftersom de är avskräckande. Men köer sl'äpper ut mycket mer avgaser än flytande trafik, som vi kommer få på förbifarten.

Socialisterna låtsas att vi ska välja mellan vägar och kollektivtrafik. För oss liberaler är det självklart att båda behövs. Det är inte politikens uppgift att jävlas med folk.

Ps. Läs även Altenberg i frågan.

Efterfrågan ska styra hyrorna!

2010-04-21T01:17:00.001-07:00

Ikväll beslutar Fp-Länsförbundet Stockholm om ny bostadspolitik. Det utsända utkastet är utmärkt. I huvuddrag talar programmet för egenmakt i boendet genom ombildning av till bostadsrätter i ytterstadens miljonprogramsområden, man är för ägarlägenheter, mot fastighetsskatt, och samtidigt värnande av hyresrätt som upplåtelseform.

På en punkt har dock tiden sprungit ifrån programmet. Det gäller hyressättning, och särskilt viljeyttring 5 som lyder Folkpartiet vill "inte ha marknadshyror och oskäliga hyreshöjningar".

I den förklarande texten innan beklagar man att "läget" inte har fått tillräckligt genomslag i prisbildningen. Vad man menar är att det är önskvärt att efterfrågan påverkar priset, så att den reglerade hyressättningen blir mer marknadslik. Och poängen med en mer marknadslik hyressättning är att den kapar köerna, ökar konsumentens valfrihet och egenmakt, ökar inflyttningen till billigare områden, som kan konkurrera på marknaden genom ett lägre pris, och uppmuntrar till nybyggande.

Valet 1994 var Fp Stockholm FÖR marknadshyror och enligt erfarna folkpartister som var med på den den bidrog detta till brakförlusten i valet. Det är viktigt att betona att tiderna förändras. Socialdemokratiska Malmö har kommit längst i sin efterfrågeanpassning av hyrorna och man är mycket nöjd med resultaten. Socialdemokratiska Sundbyberg ser som helt rimligt att efterfrågan ska styra hyressättningen i Stockholmsregionen. Hyresmarknadens parter - Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna - är överens om att låta efterfrågan påverka priset i långt högre utsträckning.

Det är synd om Folkpartiet liberalerna antar ett program där vi inte tydligt stödjer denna utveckling. I kvällens förbundsmöte kommer jag yrka

att meningarna "Vi säger nej till marknadshyror. Detta skulle idag innebära..." stryks till förmån för "Folkpartiet säger jag till en reglerad hyresmarknad. En avregliring skulle idag innebära..." (sidan fyra i programmet)

att punkten 5. "(folkpartiet vill) Inte ha marknadshyror och oskäliga hyreshöjningar" strykt till förmån för "(folkpartiet vill) ha en reglerad hyresmarknad, utan oskäliga hyreshöjningar, där efterfrågan är vägledande för priset. (sidan fem i programmet)

Hoppas ni som är Folkpartister i Stockholmsregionen vill stödja mina yrkanden från talarstolen!

Rådlöshet om hemlösheten måste upphöra

2010-03-31T02:35:00.000-07:00

Det har varit en lång vinter. Ett helvete för alla hemlösa. Hoppet är det sista som överger människan men många har tappat hoppet i vinter. Många av de tillfälliga lokaler som använts i vinter sägs nu upp. Hemlösa slängs ut. I Lund slängdes 14 hemlösa ut i fredags. Trenden är likadan över landet.

Stockholms Stad har ofta varit i framkant med att pröva lite nya grepp. Varje år använder Stockholms stad ungefär 900 miljoner kronor i arbetet med hemlösa. Nu prövar staden tillsammans med Stadsmissionen och Lunds universitet en ny modell i detta arbete. Den kallas internationellt Housing First och går ut på att de hemlösas sociala problem löses bäst inom ramen för ett stabilt boende. Housing first är bra på papperet kommer att visa sig otillräckligt i praktiken.

På Facebook samlas över 10.000 personer sitt stöd för Hemlösheten. Det är många som vill göra mycket för dessa som står längst ner på samhällsstegen. Man vet inte hur - mer än ge pengar till frivilligorganisationer.

Varje hemlös "kostar" samhället minst 1 miljon per individ. Räknar vi till pengarna för missbruksvård, alla stölder för att bekosta droger etc. och frivilligorganisationeras insatser blir beloppen svindlande. Men den goda viljan till trots finns ingen skönjbar strategi eller linje. Ingen av aktörerna kan ta ett helhetsgrepp. Kommunerna runt storstäderna skyller på varandra, enligt storstäderna har inte kranskommunerna någon egen beredskap, enligt kranskommunerna exporterar storstäderna sina hemlösa.

Politiken får i ett inkännande samhälle inte bara handla om procentsatser på skatter och bidrag. Ett samhälle är inte anständigare än hur de mest utsatta invånarna har det. Att hemlösheten ligger på en konstant nivå får aldrig ses som en seger – varje uteliggare är ett nederlag för hela samhället.

Det är hög tid för innovationer i en politik som gått i stå. Reformerna och satsningarna på området får inte längre göras halvhjärtat och sökande.
För första är det dags att diskvalificera kommunen som de hemlösas beskyddare. Man är inte hemlös i en my eller stad, utan i de allra flesta fall en större stadsregion. Landsting och regioner är de naturliga huvudmännen för de hemlösa. Regionala fördelningstal mellan kommunerna bör förhandlas fram runt de större städerna, så man får slut på debatten om vem som exporterar till vem. Landstingen ska ha långsiktigt uppföljningsansvar, vilket de redan har på hälsoområdet för de hemlösa.

För det andra måste de hemlösas föreningar, brukarföreningar och sexarbetarfack ta en naturlig plats i diskussionen, till exempel i en regional nämnd eller utredning om hemlöshet.
För det tredje: hemlöshet är mer än tak över huvudet men härberget är steg ett. I ett civiliserat land ska ingen behöva sova på en bänk. Här får vi lägga moralismen och uppfortringslustan är sidan och istället se till att det finns tillräckligt många wet shelters, alltså härbärgen utan krav på nykterhet och drogfrihet.

Ett fjärde nödvändigt steg är att göra en rejäl genomlysning av resursanvändningen. Stockholms stad spenderar runt 900 miljoner per år på ca 3200 hemlösa personer. Man spenderar alltså ca 280000 per hemlös och år. Om livet vore enkelt skulle detta räcka till en månadshyra på 23000 kronor i månaden. Självklart är inte hemlöshetsfrågan så enkelt, men helt säkert finns det administrativa kostnader att kapa.

Den femte insatsen, när så kostnader är kapade, är att fördubbla anslagen för att lösa problemet. Om varje hemlös kostar samhället en miljon om året som hemlös, så är varje insatt krona för att lösa problemet i själva verket en besparing.

För det sjätte, Folkpartiet Liberalerna går till val på en parboendegarantin för äldre människor. En sådan garanti ska naturligtvis också gälla hemlösa.

För det sjunde, om moralismen nu kan få ta ledigt från de utsatta för en tid är det dags att pröva ett pilotprogram med 100% skademinimeringsprincip i missbrukarvården i en av Sveriges 10 största städer under en 5 års period och sedan utvärdera sedan resultaten. Det finns flera uppseendeväckande exempel på heroinförskrivningar och dylikt som prövats i flera Europeiska länder. Det vore moraliskt oförsvarbart att inte undersöka om vissa av dessa program faktiskt fungerar i en svensk kontext.

För det åttonde: Det är dags att tillåta semilagliga boendemiljöer och planera för dem. I takt med att halvcentrala "skrotnisseområden" får ge vika för urban medelklass krymper de hemlösas habitat, områden där människor på marginalen tillfälligt kan skapa sig en dräglig tillvaro. Likaväl som man ritar platser för oattraktiva kraftvärmeverk, grustag, motocrossbanor så måste det finnas utrymme för småskalig industri och semi-legalt självbyggeri. Detta är självklart inte en långsiktig lösning, men att stänga husvagnsparkeringar för att driva ner de hemlösa i underjorden är ett omänskligare alternativ.

En nionde insats är att öka innovationskraften inom hjälpsektorn genom fler privata alternativ, alltså företag och inte filantroper som utförare. Många hemlösa har blivit utsatta av förmynderi från samhället och dess tjänstemän vilket gör att vissa hellre lever utan bostad än har kontakt med myndigheter. Utred lagstiftning om sociala rättigheter som boende och mat, och sök ett betalningssystem som går till föreningar och företag så att den enskilde kan välja om hon vill kontakt med myndigheter eller inte.

Slutligen, punkt tio: Inför marknadshyror! En av de grundläggande orsakerna till hemlöshet är, förutom otur, missbruk och mental ohälsa, det faktum att det råder bostadsbrist generellt. Hyresregleringen bromsar bostadbyggandet och håller hyrorna uppe i områden där det annars skulle vara låga trösklar för inflyttning. Med marknadshyror blir det fler bostäder och framförallt fler billiga bostäder.

Vi liberaler mycket mer hjärta än arbetarrörelsens partier som ju egentligen är intresseföreningar för kroppsarbetare. Vi ser till varje individs förutsättningar och inneboende löften, inte till generella system där vissa individer alltid kommer att falla mellan stolarna.

Stöd Kubas politiska fångar

2010-03-20T02:10:00.000-07:00

Vi Liberaler avskyr samhällssystem utan frihet, sa Jan Björklund på Folkpartiets Riksmöte förra helgen.

Rörmokaren och människorättsaktivisten Orlando Zapata Tamayo dog den 24 februari i ett fängelse ute på landet i provinsen Camaguay på Kuba. Han dog efter 85 dagar av hungerstrejk. Han hade inga barn eller fru, men han har en relativt ung mamma som sörjer honom, och hundratals demokratiaktivister på Kuba. Zapata var 42 år gammal och dömd till 25 år i fängelse för "respektlöshet" och motstånd mot regimen.

Samma dag som Orlando Zapata dog besöktes Kuba av Brasiliens president Ignacio Lula da Silva. Ha sa inte ett ord om Zapatas död eller mänskliga rättigheter. Många politiska ledare väljer att tiga, också här i Sverige. Vi som är liberaler känner ett ansvar gentemot dem som förtrycks.

Under det kalla kriget var Sverige Kubas näst största biståndsgivare, och socialdemokraterna fortsatte blunda efter 1989. Opinionen runt Kuba började vända först i slutet av 90talet när Folkpartiet liberalerna (anförda av MaeLiz Orrego, Fredrik Malm och Erik Jennische) tog debatten om förtrycket och ofriheten på Kuba. Det var tack vara de svenska liberalerna som den socialistiska myten om Kubaparadiset krossades.

Folkpartiet och den liberala stiftelsen Silc fortsätter stödja de demokratiska krafterna sedan dess. Bland annat driver vi en fond till stöd för Kubas politiska fångar. Ni kan läsa mer om fonden här. Fonden möjliggör att 15 fångar får besök och förnödenheter av sina familjer. Förhållandena i fängelserna är omänskliga, det finns varken mat, mediciner eller säkerhet för de politiska fångarna.

Fångarnas brott har varit att kräva organisationsfrihet och demokrati. En sådan demokrati som gör det möjligt för 1000 liberaler att samlas i Västerås för politisk mobilisering utan att polisen strå utanför och väntar på Jan Björklund. Jo, de står och väntar på Björklund men inte för att arrestera honom, utan för att skydda honom.

Liberalism handlar om frihet; socialliberalism handlar om vad vi kan göra för andra. Stöd vår insamling till förmån för Kubas politiska fångar.

http://www.kubafangar.se/

Plusgironumret till Kubas politiska fångar är 12 57 83-1.

Det går att bli fadder till en av fångarna, själv eller tillsammans med några vänner. Då förbinder du dig att lämna ett månatligt bidrag på 150 kronor. Kontakta oss på info@kubafangar.se så berättar vi mer.

Kulturkonflikt i Folkpartiet

2010-03-09T23:39:00.000-08:00

Just nu pågår ett mindre och välbehövligt kulturkrig inom Folkpartiet.

Folkpartiet har i grunden en socialliberal social- och kriminalpolitik med många goda ingredienser. Tyvärr väljer den rättspolitiske talmannen Johan Pehrson konsekvent och ensidigt att lyfta fram de "tuffare" delarna av politiken. När han får bassning av partikamrater och lagrådet anklagar han dem för att vara knarkliberaler och vänsterpartister.

På andra sidan finns en allians av gammaldags socialliberaler som inte alls känner igen sig i de hårda tagen, och storstadliberaler som ser hur katastrofalt illa Pehrsons retorik passar in med urbana värderingar och livsstil. Man påpekar att folkpartiet ligger historiskt illa till bland förstagångsväljarna (stödet var 11% 2006 och nu är man nere runt 4%).

Storstads- och livsstilsliberal som jag är så tillhör jag dem som önskar att Pehrson tonar ner sin tuffingprofil lite. De enskilda förslag som han för fram är inte alltid illa men de är allt för ofta tagna ur sin kontext och saknar resonemang om andra viktiga värden. Pehrson hyllar till exempel en restriktiv narkotikapolitik - inget uppseendeväckande med det - men bagatelliserar den aktuella frågan om polisens rätt att gripa och drogtesta vem som helst när som helst vid den allra luddigaste misstanke om att personen ser för stirrig, för lugn, för muntorr eller för fiskig ut.

Jag tycker också att det är katastrofalt för liberalismen som rörelse om vi inte säkrar återväxten. Människor som är långt från storstädernas problemområden kanske tycker Pehrsons Guiliani-profil verkar rimlig. För ungdomarna själva verkar det inte speciellt attraktivt eller trovärdigt att utegångsförbud för alla, tvingande "frivilliga" drogtester i skolorna och andra repressiva och integritetskränkande insatser kommer lösa några samhällsproblem.

I bland liberala Stockholmare och bland ungdomar har Folkpartiet inga sympatier att vinna med den rättspolitik som framförs idag. Utan ungdomar, ingen liberal framtid och utan Stockholm som lok är liberalismen mycket svagare.

Kristna socialdemokrater äter fetaostsnittar för de hemlösa

2010-02-27T21:22:00.000-08:00

När man ska ta itu med hemlösheten får man inte vara knusslig.

Stockholms läns kristna Socialdemokrater – Broderskapsrörelsen släpper nu en rapport om de policier som finns kring hemlöshet, vräkningar och avhysning i länets kommuner. Rapporten bygger på en enkätundersökning och visar kranskommunernas beredskap för de människor som drabbas.

- Länen i Stockholm har urusel beredskap för att hantera hemlösheten, säger Anna-Lena Andrén som lett arbetet med rapporten. Man undrar ju om de exporterar hemlösa in till Stockholm stad?

Med anledning av denna rapport bjuder de in till pressbrunch i sina lokaler. Brunchen består av bland annat kapristoppad pastasallad, köttfärspaj med grillad paprika, fetaostsnittar med persilja och tunnbrödsrullar med renkött och pepparrotsröra.

Huruvida försäljare av Situation Stockholm är bjudna till detta digna bord framgår inte.

Skämt åsido, jag är säker på att socialdemokraterna är något viktigt på spåren. Stockholm har redan idag mångårig erfarenhet och rutiner för att jobba med hemlöshet, och våra ambitioner är höga. Så här står det i det politiska programmet för Fp i Stockholms stad:

Tak-över-huvudet-garantin är en mycket viktig del av stadens stöd till hemlösa. Utbyggnad av boende med olika nivåer och typer av stöd behöver fortsätta. Det är viktigt att dessa sprids över staden så att inte all stödverksamhet koncentreras till ett geografiskt område.
Försöks- och träningslägenheter bör planeras in när nya hus byggs. Dessa ska kunna placeras även i nya fastigheter med bostadsrätter och i radhus- och villaområden
När någon är på väg att vräkas ska hyresvärden alltid vara skyldig att meddela socialtjänsten. Socialtjänsten ska finnas med vid vräkningstillfället för att kunna fånga upp personen innan det hinner gå så långt som en etablerad hemlöshet.
Staden bör pröva den så kallade Housing first-modellen, som innebär att staden först ger hemlösa boende i kombination med att motivera dem att sluta sitt missbruk och ge stöd för att kunna få jobb eller studera.
Ideella organisationer har en mycket viktig roll. Många känner obehag inför att träffa myndighetspersoner och aktiva i ideella organisationer bidrar med en särskild kraft genom sitt engagemang. Organisationer som får ekonomiskt stöd från staden ska granskas och utvärderas.
Att barn rymmer eller kastas ut hemifrån är ett allvarligt problem. En kartläggning av barn och unga som rymmer eller kastas ut hemifrån bör göras återkommande.

Jag tycker samhället behöver göra mer för att ta hand om de verkliga olycksbarnen. I cynisk röstmaximering från vänster talar man mycket mer om högre nivåer i bidragssystem till dem som redan lever ett drägligt liv, än hur man som samhälle ska ta hand om de verkligt utsatta. Om friska människor ska ha sjuklön och vuxendagis, ja då finns inga resurser kvar till dem som vi behöver vara solidariska med.

Jimmie Åkesson är hård mot de hårda

2010-02-24T23:51:00.000-08:00

I sitt senaste nyhetsbrev resonerar Jimmie Åkesson om hur långa fängelsestraff ska vara:

"Blir då ett samhälle tryggare av att straffen skärps? Ja, det är min övertygelse. Inte nödvändigtvis för att grova brottslingar blir mindre benägna att begå brott av att sitta längre tid i fängelse, utan snarare för att inlåsningen i sig förhindrar dem att angripa laglydiga samhällsmedborgare. Grova brottslingar ska inte vistas fritt på gator och torg, de ska sitta i fängelse."

Vad Åkesson vill göra med alla medlemmar i Sverigedemokraterna som begått brott framgår inte.

Folkpartistiska bloggare som skriver i samma ämne eller ärende som Åkesson:

Johan Pehrson
Per Johnsson
Mathias Sundin
Niklas Frykman

Bättre med Euro

2010-01-15T02:48:00.000-08:00

Folkpartiets framtidsman på det ekonomiska området heter Per Altenberg. Idag förklarar han i Sydsvenskan varför det hade varit mycket bättre för Sverige att vara anslutna till Euron under krisen.

På Rasmus blogg finns länkar till analyser, för den ekonomiskt intresserade.

Starkare försvar (och mer vitlök i korven)

2010-01-14T07:42:00.000-08:00

Folkpartisterna Jan Björklund, Allan Widman och Birgitta Ohlsson argumenterar idag (svd) för ett starkare försvar. Jag håller med. Man ska inte behöva förnedra sig i ett skarpare läge för att man inte har rustat sig.

Däremot tycker jag de glada liberalerna kanske inte specifikt ska gå in och säga just vilka regementen som ska behållas. Man är nästan absurt specifik när man pekar på ett par enskilda båtar, Gotlandskorvetterna, som tydligen måste bestyckas för att hålla ryssen på ryamattan.

Gotlandskorvetter låter annars mest som rökt lammkorv. Mmm. Jag är hungrig, dags att gå hem.

Läs vad Rasmus på Kugsholmen, Mathias Sundin och Lennart Nilsson skrivit i ämnet.

Sundin politiskt stjärnskott

2010-01-11T23:22:00.000-08:00

Politiska reportern Anders Pihlblad utnämner Mathias Sundin, Oppositionsråd i Norrköping, Fp, till ett av sju politiska stjärnskott under 2010. Jag kan inte annat än hålla med. Mathias är ambitiös, kunnig, styvnackad och rättfram. Han har drivit egensinniga kampanjer om förbud mot kamphundar, rättarting av Konstfack och nej till statliga pengar för att täcka upp i slösaktiga kommuners verksamhet under den ekonomiska nedgången.

Mathias är också känd för sitt kampanjande i den amerikanska valrörelsen, uppseendeväckande för många på John McCains sida.

Mathias kandiderar till riksdagen, står på andra plats på folkpartilistan i Östergötland. Han lovar att ta skosulepolitik till Sverige och knacka på 10,000 dörrar innan valrörelsen är över.

Följ Mathias på hans egna blogg http://sundinmathias.blogspot.com/

Ja till Jasenko!

2010-01-08T03:29:00.000-08:00

Man kan säga mycket om Göteborg, men Jasenko Selimovic kan sillstryparna vara stolta över. Lär bara hans tydliga rättviseargument i SvD härförleden.

Jasenko kommer med största säkerhet väljas in i riksdagen, han står för nuvarande på plats två på Fp Göteborgs riksdagslista (kan fortfarande ändras)

Taube till Göteborg? Javisst!

2009-12-19T14:44:00.000-08:00

Hör inte Taube hemma i Göteborg undrar Lars Lönnroth i SvD idag. Jo, Taubes olidliga pekoral passar kanske bra därborta. Statyn på Riddarholmen kan vi skicka med, och Sven-Bertils falsksång på Grönan kan med fördel genomlidas på Liseberg i fortsättningen.

Lägg hockeyn på hyllan, AIK

2009-12-17T23:45:00.000-08:00

I hela mitt liv har jag varit AIK:are, trots att jag är uppväxt i Bajenland, söder om Söder, i Enskededalen. Eller kanske just därför. Men:

Världen har sprungit ifrån Hockeyn som sport. Den är idag lika ointressant som curling, lacrosse och isdans. Det är bara bra att AIK hockey står inför konkurs. Stycka upp bråten till fordringsägarna, drick gravöl, så laddar vi inför fotbollssäsongen.

Klimatet kamrater

2009-12-16T23:58:00.000-08:00

Hedersknyffeln och meteologen Per Holmberg föreslår diktatur och Kinesisk enbarnspolitik för att komma till rätta med klimatfrågan. Det är inte ovanligt att maktanspåk särskilt riktar in sig på det sexuella. Redan Roms största kejsare Augustus förstod att makten bör flytta in i folkets sovrum för att ständigt vara närvarande. Katolska kyrkan och dogmatisk Islam är också helt sexfixerade rörelser. Om någon har synpunkter på hur du ligger, kan du vara ganska säker på att personen inte är liberal.

Självklart är klimatfrågan livsviktig. Men diktaturer KAN inte hantera allvarliga problem, för rätten att beskriva problemen tillkommer diktatorn.

Spana förresten in en film om Köpenhamn som Annika Beijbom hittat.

Död eller levande?

2009-12-16T07:50:00.000-08:00

Jag fick ett nytt jobb i somras. Jag är numera Generalsekreterare för Folkpartiets biståndsstiftelse SILC - Svenskt Internationellt Liberalt Center. Det är fantastiskt att få jobba heltid med stöd för demokrati och mänskliga rättigheter.

Mitt bloggande i eget namn har dock blivit lidande. Även min medverkan på Liberatibloggen har varit mer sparsamt under hösten.

Jag hoppas kunna skärpa mig.

Gör Seved Monke till lagstiftare!

2009-09-26T13:34:00.000-07:00

Energi- och empatiladdade Seved Monke drar igång sin kampanj till Riksdagen. Seved har ett osvikligt väderkorn för att hitta absurditeter som måste rättas till och en liberal kompass som alltid ger tydligt utslag i frihetlig riktning.

Se Seveds egen presentation. Seved har också en egen blogg där bjuder på sitt glada humör och driver sin tydligt liberala agenda. Vi behöver värdedrivet folk i Riksdagen, låt oss ta Seved ända dit.

Socialdemokratiska arbetarpartiet och förnyelse

2009-09-18T02:15:00.000-07:00

Skärpte och engagerade Folkpartisten Seved Monke reflekterar över förnyelsen inom socialdemokratin. Om det nu finns någon sådan. Det enda som verkar säkert är att man vill överträffa den sittande regeringen vad gäller skattetryck. Ett skattetryck som är på väg att bli världens tyngsta enligt Dagens Nyheter idag.

Jag har äran att sitta som lokalpolitiker i Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd. En gång i kvartalet har vi budgetuppföljning och varje gång säger socialdemokraterna att de skulle kunna satsa mycket mer om bara inte vi dumbommar i alliansen hade sänkt skatterna. Att stadens inkomster är större än under den socialdemokratiska modellen glömmer man varje gång. Stadsdelsoppositionens rolighetsminister är Nima Djohari som varje gång svamlar fram ett sammelsurium av socialistisk skåpmat som han med all säkerhet matats med på ideologisk grundkurs 1 a i Rörelsen. Retoriken och analysen är lika unken som omodern. Senast, i onsdags, mot slutet av en lång jeremiad där jag urskilde ordet arbetarklass säger unge Djohari: Vad hände med välfärden, vad hände med "åt var och en efter behov"?

"Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov", känns det igen? Frasen myntades av Karl Marx. Längre än så har inte socialdemokratin kommit. Man bygger fortfarande sin ideologi på en felaktig uppfattning av hur människor fungerar. Man tror fortfarande att man kan skapa en ny människa. Det kan man inte.

Om socialdemokratin verkligen vill förnya sig måste de formulera ett nytt rättvisebegrepp, som utgår från individens odelbara rättigheter, att efter sina egna förutsättningar ha rätt till ett drägligt liv. Men socialdemokratins och socialismen är i grunden en maktrörelse, en arbetarklass ska ta makten, det är inte individen som ska ger förutsättningar ta makt över sitt eget liv. Problemet för socialdemokratin är att i det postindustriella samhället är det hjärnan som är det främsta produktionsmedlet, i kunskapsekonomin är vi alla fria kapitalister.

Andra noteringar om Socialdemokraternas förnyelse:
Niklas Frykman
Sebastian Hallén
Per Altenberg
Peter Andersson

Ungdomsbråk och -arbetslöshet.

2009-09-09T04:20:00.000-07:00

Ungdomsarbetslösheten debatteras allt oftare. Sveriges ungdomsarbetslöshet är bland de högsta i Europa. Samtidigt, på nyhetsplats, läser vi om vandaliserande och bråkiga ungdomsgäng ("kravaller" på kvällstidningsspråk) i vissa förorter. Sällan förmår man koppla det ena samhällsproblemet till det andra.

"Kravall"artiklarna pratar om ungdomar som känner sig utanför samhället, och pekar finger mot politiken generellt. Man bryr sig inte om att fråga de oroliga ungdomarna vilken sysselsättning de har. Har man att jobb att gå till eller en heltidsutbildning är det inte troligt att man prioriterar bilbränning framför sömn.

Svaret på ungdomsarbetslösheten är inte bara slopad LAS men detta är ett viktigt steg till en mer dynamisk och välkomnande arbetsmarknad, där man ska har rätt att ta et jobb och misslyckas och sedan föröka igen, där trygghet är förvissningen om ett nytt arbete när man är trött på det gamla, inte trygghet att slippa förändring.

Andra bloggar:
Seved Monke reflekterar klokt i samma banor.
Niklas Frykman hittar svaret i straffkatalogen.
Hårdare tag tilltalar också en förment sanningssägare.
Erik Svansbo raljerar över fritidsgårdar som prevention.
Dick Erixon drar paralleller till hur Israelerna måste känna sig.

Jag tycker polis och straffdiskussionen har ett värde, och sociala insatser. Det tredje benet är sysselsättningen. Den bör diskuteras mer ofta bland ungdomsbråkens orsaker.

Party with Sahlin and Ohly

2009-09-06T23:53:00.000-07:00

The Swedish unified opposition, of social democrats, greens and the communist party, held a manifestation in central Stockholm yesterday. Few people attended, in spite of the huge ammount of apparently leftist popsingers who lent themselves to the spectacle.

If you can't give the people policy, give them popmusic. The red-green coalition has a lot to prove.

Other bloggers on this event (in Swedish): Per Altenberg Seved Monke

Tur att Guillou inte har riktig makt

2009-09-05T10:53:00.001-07:00

Hur mår den där Jan Guillou egentligen? Han kallar sin gamla kompis Peter Bratt för "golbög" i sina memoarer (som jag inte läst så jag vet inte riktigt hur han ramar in själva ordet golbög som bara det är en smula uppseendeväckande).

Bratt skriver en kommentar på newsmill för att ge sin version varpå Guillou säger till SvD att han inte vill kommentera Bratts utsagor. Däremot drar han sig inte för att kommentera Bratts person:

– På nätet kan vilken dåre som helst skriva vad som helst. Detta är dumheter. Det är skadligt för Peter Bratt, hans trovärdighet är noll och han skadar sig själv på ett sätt som jag inte önskar honom, säger han till SvD.se.

Och fortsätter:

– Och nu ringer du mig och vill att jag ska fortsätta det här bråket för att ni journalister tycker att det är kul. Jag ställer inte upp på det. Det är en sådan liten jävla bisak i vår historia som ska tas upp igen bara för att Peter Bratt som vanligt känner sig kränkt.

Men hallå, du önskar honom ingen skada. Varför säger du då att han är "vilken dåre som helst", att hans "trovärdighet är noll" och att han "som vanligt känner sig kränkt". Många kritiker har krälat i stoftet inför Guillous memoarer, men karl är ju inte frisk. Så sam han yttrar sig om Bratt talar ingen frisk människa. Guillous hämndlystenhet är skrämmande. Det är en jäkla tur att han är journalist och inte innehavare av exekutiv makt. För då skulle huvuden rulla snarare än sarkasmer.

Äntligen förbifart Stockholm

2009-09-02T12:49:00.000-07:00

Med infrastruktursatsningar ska man inte ropa hej förrän de kommit över bäcken och blivit byggda, men det är glädjande att förbifart Stockholm ser ut att vara på väg att realiseras. Essingeleden är löjligt igenkorkad och vi som bor i Nordväst eller Sydväst vill faktiskt inte ens köra förbi inne i stan när vi ska hälsa på varandra. Och det vill väl inte Kungsholmenborna heller att vi gör.

Dessutom, med förbifarten får Skärholmen närmare till Kista (med 30000 arbetsplatser) och Arlanda. Både Kista (plus Tensta, Husby, Rinkeby) och Skärholmen får mycket mer strategiska lägen i regionen. Och ännu större utvecklingskraft.

Hurra för förbifarten!

Reclaim ditt eget radhus, tölp

2009-08-24T02:23:00.000-07:00

Vänsterpartiets mest förvirrade falang Reclaim the Street gjorde bort sig rejält i helgen när man försökte återerövra en stadsdel man lätt skulle kunna hitta egen lägenhet i om man bara ville. Men det är väl bekvämare hemma hos mamma i radhuset. Rosengårdsborna tröttnade på besök av förvirrade slynglar och motade bort dem. Reclaimarna fick bråka vid en närbelägen besinmack istället.

Tre av initiativtagarna till avhysningen uttalar sig i kvällsposten. Man retar sig särskilt på att reclaim-vänstern inte har respekt för att många vill fira Ramadan i lugn och ro. Utan stenkastning.

Vänsterpartistiska Reclaim har en egen blogg där man självsäkert pratade om vilken kul fest det skulle bli, och om hur man driver gäck med polisen. Som vanligt skriver inte de fega socialistsika fårskallarna under med eget namn. Vänsterpartistiska organisationen motkraft skriver också (för ett par veckor sedan) om varför reclaim Rosengård var en så bra idé.

Nu hoppas jag att reclaim-patrasket tar intryck och inte försöker sig på att reclaima några av stadsdelarna runt Järvafältet. För vi gillar inte buller och bråk mer än "vanliga" människor.

Andra bloggar: Seved Monke sätter vänstervåldet i perspektiv och ställer de relevanta frågorna. Bloggaren Mona välkomnar att Rosengårdsborna säger ifrån. Bloggen "politiskt inkorrekt" visar bilder från en presskonferens där reclaimarna skryter om vilket stort stöd de har i Rosengård.

Miljöpartisten Maria Ferm bloggar om det rimliga i Rosengårdsbornas reaktion. Trist då att hennes parti hånglar med Ohlyvänstern som aldrig någonsin kritiserar våld om det kommer från vänster.

Bondförnuft är såååå tröttsamt

2009-08-20T02:41:00.000-07:00

Malin Siwe på DN har som specialitet att dra ner brallorna på förnumstiga byråkrater, byråkratier och politiker så små skarpa bjuppar på DN:s ledarsida. Underhållande och viktigt är det att påvisa de orimloigheter som lätt kommer till när människor tar sig själva på för stort allvar.

Häromdagen ger sig Siwe dock till frontalangrepp mot allt vad strategi och samverkan heter. Logiken är att varje krona som läggs på strategi blir en krona mindre till barnomsorg. Resonemanget är antiintelektuelt och egentligen bara dumt.

Kritik kommer som ett brev på posten när en kommunal verksamhet INTE känner till vad en annan håller på med. När man sitter och skriver artiklar från en gylne torn är det lätt att tycka sig allvetande, men som chef i någon kommunal verksamhet har man inte tid att förkovra sig hela dagarna. Möten och nätverk behövs.

Siwe går också till storms mot kommunalt arbete med demokrati- och medborgardialog. När man sparkade igång Järvalyftet i nordvästra Stockholm efter valet 2006 gjorde man det utan dialog. Ambitionerna var goda, men det tog hus i helvete. Två år och en herrans massa lokalt sampråk senare är förtroendet mellan invånarna, bostadsbolaget och stadens tjänstemän på topp, och en rad mycket viktiga förbättringar och strukturella förändring i stadsdelarna runt järvafältet kan äntligen komma till stånd. Utan dialog och strategiarbete hade järvalyftet varit lamslaget.

Visst finns det kommunalt "lull-lull" men utan strategi, omvärdsbevakning och dialog med invånarna blir kommunen ineffektiv och skrattretande. (vilket förvisso innebär mer jobb för Siwes angenämt flyhänta och vassa penna)

Minnen från Mipim

2009-07-09T01:02:00.001-07:00

Jag var på fastighetsmässan i Cannes i våras, tillsammans med 12,000 herrar i kostym. New urbanism, statsväv, rutnät, promenadstad i all ära, men när de tuffa grabbarna möts är det fortfarande de stora glasfallosarna som gäller. Urbanismen och människorna har anammats i pratet men inte i arkitekturen. Husen är snygga, jovars, som solitärer. Men om du ska ta en promenad i en stad som är byggd av kolosser som den på bilden, var slinker du då in för en kopp kaffe? Eller vad sägs om "strandpromenaden" nedan. Känner ni för att käka lite tapas under ett parasoll? Glöm det.

I retoriken han man som sagt anammat och de senaste trenderna. Rickard Florida är den amerikanske pop-sociologen som hävdar att 3T skapar tillväxt i städer: Tolerans, Teknik och Talang. Nedan i tolkning av den Belgiska provinsen Wallonien.

Slutligen, gissa vilken Europeisk storstad som beskriver sig som "hållbar, livlig och autentisk"?

Cykelpolitik

2009-06-24T01:52:00.000-07:00

Det framstegsoptimistiska Folkpartiet i Stockholm har lagt ut en skiss till cykelprogram på webben, för kommentarer från intresserad allmänhet. Följ länken och var med i diskussionen!

De värderingsstudier som vi gjort på mitt kontor (landstingets regionplanekontor) visar att både miljö- och hälsotrenderna kommer finnas kvar och dessutom växa sig starkare, vilket betyder ännu mer cykel. Det finns också nya studier som konsultföretaget WSP gjort som visar att cykelinvesteringar är lönsamma, man får mycket mobilitet för pengarna. Och då har man ändå inte räknat in vinster i folkhälsa och renare luft. I regionplanen finns redan ett regionalt cykelnät, nu gäller det att komma igång med planer och investeringar.

Vad gäller de konkreta förslagen: där det finns markreservat för tvärbana (längre fram i tiden) kan man redan nu anlägga cykelbana. Detta gäller till exempel mellan centrala Sundbyberg och Kista. Över huvud taget är det bra med cykelbana längs spår, som ju ofta går "raka spåret" i pendlingsriktningen. Spårväg syd är en annan tvärförbindelse i framtiden där man kan lägga provisorisk cykelbana på spårreservatet.

Det vore bra om staden kan planera "cyklostrador", extra fina och upplysta och vinterunderhållna cykelbanor på de vanligaste pendlingsvägarna.

I cykelns mecka, Köpenhamn, har man ställt in rödljusen så att cyklisterna får "grön våg" istället för bilarna. Detta kan man kanske göra först när man fått upp volym i cykeltrafiken.

Speciellt för Nordvästra Stockholm, Kista med 30,000 arbetsplatser, gäller att man måste samverka med andra kommuner (Solna och Sundbyberg) när man planerar cykelbanorna. Detsamma kan gälla Skärholmen-Kungenskurva-Flemingsberg, ett samarbete med Huddinge.

Skyskrapor i Stockholm?

2009-06-17T00:43:00.001-07:00

I kväll ska jag på mitt första möte som ersättare i Styrelsen för Fp Stockholm. Bland annat ska vi diskutera skyskrapors vara eller icke vara, framförallt i Stockholm City. Folkpartiet Stockholm, som bejakar de sociala mediernas möjligheter, har lagt ut en preliminär ståndpunkt om höga hus på en blogg, för att inhämta kommentarer från medlemmar och intresserad allmänhet.

Det är lätt att fascineras av skyskrapor, och att tro att de per automatik fungerar som landmärken, att de sätter Stockholm på kartan. Detta kanske var sant för 50 år sedan, men idag byggs skyskrapor överallt i värden, och i u-ländernas huvudstäder, med svag ställning för stadsplaneringen, är skyskraporna som mest utbredda. Åtta av världens tio största byggföretag är baserade i Dubai eller Kina, och man bygger högt. Mycket högt. Stockholm kan inte hävda sig om vi slänger oss in i den globala tävlan om att ha de mest spektakulära höghusen.

Däremed inte sagt att vi ska låta bli att bygga höga hus helt. En tätare stad är en mer levande stad, och en tät stadsbebyggelse sparar på det gröna som vi behöver för rekreation och friskluft. Därför är det rimligt att bygga högt, särkilt i bra kollektivtrafiklägen. Stockholms city, Vasagatan, har det bästa kollektivtrafikläget i hela landet och därför är det rimligt att bygga högst just där. Andra bra ställen att bygga högt och tätt är till exempel Kista Science City och Liljeholmen.

Men kom ihåg detta, det viktiga är inte hur högt huset är, utan vad som finns i gatuplanet, det finns låga hur med helt hopplösa fasader i gatunivå, och det finns höga hus som myllar av gatuliv. Vi bygger en stad för männiksorna, och männoskorna rör sig på marken.

För fler tankar om stadplanering, särskilt omdaning av miljonprogrammet, se "rekordårens dårar i stadsplanering".

Sverigedemokraterna

2009-06-15T13:39:00.000-07:00

För ett tag sen fick jag äran att skriva krönika i tidningen expo. Jag gjorde ett par enkla betraktelser utifrån vad som står i Sverigedemokraternas partiprogram. Jag har också flera gånger kommenterat Sverigedemokraterna på liberatibloggen, till exempel här, här och här.

När jag torsdagen den 4:e juni gick för att rösta i EU-valet (och kryssa Anders Ekberg, Fp) var kön ringlande lång inne på biblioteket vid medborgarplatsen. Många ville väl som jag få rösta i förtid för att sedan njuta lantluft i lugn och ro under helgen. Rätt vad det var stod det en massa poliser i kön. Vad trevligt att de vill rösta på sin rast tänkte jag. När jag kryssat mitt och lämnat in valkuvertet till förrättaren gick jag ut längs kön och fick se ingen mindre än Jimmie Åkesson själv och hans hejdukar stå i kön. Jag säjer hejdukar för inte såg de ut som trevligt folk. De stod och flamsade högt, spände sig och såg mer ut som fotbollshuliganer än respektable politiker. Kanske inte så konstigt, de är väl huliganer egentligen, sprungna ur nazistiska rörelser, sjungande usla vit makt dängor av Ultima Thule och med annat slödder som enda umgänge.

Det var trist att se Jimmie Åkesson och hans pack i verkligheten. Ännu tristare vore det att se dem, eller deras unkna politik, i riksdagen.

Nationaldagen firade jag med trädgårdsskötsel cirkus och annat trevligt uppe i Rättvik. Man kan vara nationalromantiker utan att vara etnocentriker och rasist.

Varför psykakuten?

2009-06-15T07:52:00.000-07:00

Filosoferna Söderqvist och Bard reder ut begreppen i dagens Aftonbladet. Både är stiftande medlemmar av liberati som driver evidensbaserad liberal politik på nätet.

Humanisterna

2009-06-15T07:23:00.000-07:00

Humanisterna kampanjar på temat "gud finns nog inte". Inget ont i detta, i en demokrati får man kampanja om nästan vad som helst. Jag tycker dock att humanisterna missar poängen. Det viktiga är att den religiösa tron inte instiftas i lagen, som personlig smakyttring är det individens ensak vilka böne- och livsstilsregler hon vill följa. Sekularisering är ett viktigt arv från upplysningstiden och en förutsättning för en fungarande demokrati.

Reclaim the Street

2009-06-13T22:23:00.000-07:00

Jaså, jag hittade tillbaka till mitt gamla tafatta bloggförsök. Nåväl, tydligen är bloggar som årgångsvin, de blir mer och mer smakliga för sökmotorerna ju fler år de har på nacken säger min kära vän Amanda Brihed. Så den här bloggen har väl iallafall börjat få en svag nyans av ekfat.

Jag har bloggat en hel del på liberati.se och det kommer jag fortsätta med.

Idag vaknade jag tidigt och läste hela söndagstidningen från början till slut (utom sporten förstås, så tråkigt har jag nästan aldrig). Mest uppseendeväckande idag var ännu en våldsfrossa från gatuvänstern. Den liknar mer och med ölhallsnationalismen från Munchen på 1939-talet. Jag förstår inte från vem galenvänstern vill reclaima gatorna, eller hur gatorna blir mer socialiserade för att man slår sönder enskilda hyresgästerns fönster. Det tråkiga är att den förment demokratiska vänstern myser när vandalerna härjar fritt. Vänstern har så otroligt svårt att ta avstånd från våld, man tiger still eller vrider sig som en mask på kroken.

Sekularisering 2

2009-02-02T09:08:00.000-08:00

Skriver på newsmill om sekularisering. Innehåller bland annat svar på en halvtaskig ledare i DN signerad Håkan Boström.

Sekularisering

2008-12-16T06:25:00.000-08:00

En intressant debatt om sekularisering håller på att ta fart. Sedan ett par veckor diskuteras dödshjälp mer intensivt, till exempel i SvD.

Genom Liberati drar jag mitt egat strå till stacken. Vi har nyligen publicerat ett sekulariseringsmanifest på expressen web.

Vi följer upp med att diskutera kyrkans roll i politiken på politikerbloggen.

Just eutanisifrågan är mycket knivig. Klart för mig är ändå att individens ställning måste stärkas gentemot staten vad gäller döden. Tydlöigt är också att de främsta eutanasimotståndarna drivs av helighet och inte medmänsklighet.

Gamle Affe Svensson är också ute i frågan om sekularisering, i det här fallet huruvida skolavslutning ska hållas i kyrkan. Det är väl ok att den hålls där, men Svenssons argumentation är mer än lovligt nattstånden.

Hysterisk skrikfest!

2008-09-05T07:59:00.000-07:00

Konsul Ingemar Karlsson har publicerat en bok i Kurdfrågan. Unga arga Kurder tycker boken är dålig och söäge "öh ba boken suger". Karlsson blir hysterisk. Ungdomarna forstätter bräka.

Vi vanliga dödliga lär oss inget av det hela, utom att Karlsson är pompös och att unga kurder gillar att reta Karlsson.

För folkpartiet finns inga vinster i denna debatt, och inte för Kurdistan heller.

"klyftor" vilseledande

2008-08-26T23:59:00.000-07:00

Föstasidan DN (27/8 2008) har rubriken "klyftorna mellan rik och fattig ökar", visar statistik om medelinkomstökningar i Botkyrka och Danderyd.

Varför ska Botkyrka ses som förlorare i detta, när båda kommunerna de facto är vinnare? Det är ju inte själva klyftan som egentligen är nyheten, nyheten är att hela Stockholm har god tillväxt.

En anledning att vara försiktig med statistik från Botkyrka är att människor ofta flyttar därifrån när de börjar tjäna mer pengar. Medelinkomsten bland alla människor som bott i Botkyrka under 2000talet är förmodligen betydligt högre än bland de som bor i Botkyrka just i dag.

Begreppet "klyftor" bör användas med försiktighet. Ordet "klyfta" ger intryck av att det inste skulle finnas någon mellan Danderyd och Botkyrka, att det bara finns ett stort gap emellan. Så är det naturligtvis inte, det finns 24 andra kommuner i Stockholms län som har medleinkomster mellan Botkyrkas och Danderyds, vissa närmare Danderyd, vissa närmare Botkyrka, och vissa ungefär mitt emellan.

FRA - en fråga om byråkrati

2008-08-26T04:21:00.000-07:00

Få hemligheter finns längre att snappa upp genom att lyssna på radiovågor. En myndighet, försvarets radioanstalt, har därför spelat ut sin roll. I den bästa av världar skulle man informera sin huvudman om att man inte längre behövs, lägg ner verksamheten och sälj inventarierna. Eller öppna ett museum om verksamheten ligger i glesbyggd. Byråkratins inre logik är dock att man alltid anpassar sig för att få nya resurser och större ansvarsområden.

Med det inte sagt att att byråkratier inte ska vara innovativa, men det ställs höga krav på politiker att ta ställning till om det verkligen ligger i det allmännas intresse att nya verksamheter startas.